Endast Sverige svenska intressen har

Vad gör man när man har en psykopat på ena sidan, och antingen en narcissist eller en status-quo-ivrande räv på andra?

Tja, du kan ju blunda och hoppas att status quo vinner, att den kraften är stark nog att lyckas hålla emot oundvikliga samhällsförändringar och att inget egentligen förändras inom de närmsta 20 åren – för då slipper du fatta beslut. Det blir nästa generations problem. Eller så ser man till att kunna sitt eget land utan och innan, realistiskt, och skaffar förmågan att nyttja sina styrkor. För styrkor har vi i precis lika hög grad som vi de facto har ett strategiskt läge. Att hantera detta med optimala resultat för svenska medborgare kräver dock en internationellt mer savvy person än en gammal metallare. Avsaknaden av internationell privatskolning i svenska politikerhuset är definitivt inte ett av våra styrkekort…

Vad kan vi vanliga medborgare då hoppas på? För det första att de ofta betydligt mer realistiska högre tjänstemännen i för riket centrala myndigheter får hantera de svåra frågorna fritt utan för många politiska nypor. Det funkar rätt bra för de länder som inte har kunnat bilda regering på flera månader, när folk får rå sig själva och naturliga drivkrafter bygger landet. Vi kan också hoppas att ledande politiker på både regerings- som oppositionssidan har lite basic människokunskap. Här följer lite tips:

Hur hanterar man psykopaten? Well, det första du måste veta är att du inte hanterar honom. Du håller distans och skademinimerar. Skickar vid behov fram något annan att göra ditt jobb. Går du i clinch så kommer du förlora, för mig veterligen har vi i Sverige varken en psykopat i ledningen, eller ekonomiskt tillräckligt starka kort för att matcha, båda vilka vore nödvändiga för att vinna en styrkekamp. Så håll låg profil. För vad du inte heller kan göra är försöka förhandla på jämbördig nivå. Spela spel, och du förlorar för du kan inte förutse, och spel är till större nöje för motparten än för dig i detta läge.

Narcissisten kan du däremot förutse. Vad ligger i denne persons personliga intressen? Var har han sina affärer? Vad kan jag sälja som denne kan uppleva ett behov av? Vem är hans kompisar, vilka är hans föredragna kompisar och hur blir jag viktig för dem? Och sedan säljer man sina kort dyrare än vad man tror sig kunna, allt går med att klappa medhårs. Sitter dessutom narcissisten med så pass starka kort att han kan matcha psykopatens, så för all del, lägg fokus på dem, men välj först kort till dem som ligger utanför ditt eget lands gränser. Oerhört viktigt, för du vill inte bli en bricka dem emellan. Blir du däremot tilldelad räven, så hjälper det inte att stryka medhårs för att sälja in dina starka kort. Då krävs det back-up-plan i form av hela alfabetet. Ha det på plats INNAN det blir allvar. Och lita inte på räven, lika lite som på den förstnämnda. Allt är säljbart om än att räven kan vara något mer förutsägbar. Därför är det av yttersta vikt att se sitt läge utefter rävens perspektiv, kunna sin förhandlingsteknik och vara beredd på alla allianser, annars är ditt lands intressen snart inte dina egna att skydda.

Jag är inte avundsjuk på de som sitter med uppgiften att positionera Sverige inför kommande skiften i världen, för vi är oavsett vad vi tycker inne i ett skifte. I skiften finns stora möjligheter, men förmågan att nyttja dem uppkommer endast om man är villig att ta steget ut och omvärdera gamla sanningar och ordningar.

 

 

Annonser

Att anställa i Absurdistan

Ropen skalla – arbete åt alla… Svenskt näringsliv, politiker, tjänstemän av olika slag, till och med tankesmedjor på högersidan, är rörande överens: skattefinansierade subventioner eller fullt ut skattefinansierade åtgärder i form av instegsjobb, praktikjobb, provjobb, nyanländarjobb, kanskejobb, utvecklingsjobb etc, etc, är jättebra. Höger och vänster har lite olika idéer om driftsform (tillåts privata aktörer?) och hur många olika namn dessa insatser ska ha. Men det är samma sak. Företagarna betalar skatt för att sedan få tillbaka subventioner för att ”anställa”. Att politiker tycker det är bra kan förklaras av att de ses som handlingskraftiga: de lägger fram ”lösningar”. Lösningen att om du vill driva företag ska du betala skatt för att få tillbaka en mindre del i form av en deltidsanställd som inte har tillräckligt på fötterna för att du ska kunna anställa denne ”på riktigt” direkt. Reagerar ens Svenskt näringsliv? Nej: de tycker det är jättebra. Det är ju ”gratis” arbetskraft…

Jag upprepar: Kära företagare. Tycker du det är en bra idé att betala världens högsta skatter för att ”få lov” att anställa en person, som inte får arbeta med något riktigt, en person du (uppenbarligen) inte skulle anställt ett halvår utan subventioner – ”gratis”? Om du istället hade fått behålla din vinst och kunnat använda pengarna till att anställa rätt person på rätt plats direkt istället – hade det varit en dålig affär? Tänk då på att du hade sluppit betala X antal offentliga tjänstemän för att hålla reda på dina skatteinbetalningar och alla de personer som ska turas om att inte arbeta i ditt företag. Lite plus i kassan hade det nog varit och då kanske du också hade valt att anställa någon som levererar de där enklare sakerna också som du annars gör själv om kvällar och helger. Och kunnat ta semester istället.

Detta med skatt och välfärd…

”Välfärd är viktigare än skattesänkningar!” Detta verkar ha varit många kolumners och debattartiklars mantra i tidningarna en tid. Och så är det ju. Välfärd är för mig, antagligen för dig, och för alla människor, det viktigaste. Att känna sig trygg gör att man går ut och lever och agerar i samhället, tillsammans med andra människor. Men det finns ett problem med denna sentens ”välfärd är viktigare än skattesänkningar”, nämligen dess kontext. Rimligen är ”välfärd” ett mål, något med ett värde i sig, som vi strävar efter. ”Skattesänkningar” har däremot inte ett värde i sig – det är ett medel. Medel är något vi använder för att uppnå målen.

Problemet med denna typ av enkla slagord, sentenser ur sina sammanhang, är att de ställer saker mot varandra som varken har logisk konsekvens eller raka samband gemensamt. Men det låter bra. Det kan lätt bli en enkel sanning. Det är vad alla borde vara på sin vakt mot – enkla sanningar. Enkla sanningar leder till lika enkla – och kortsiktiga – beslut. Beslut som tas på felaktiga grunder kommer lika effektivt leda till att man i sin enfald missar målet.

Så vad kan vi göra för att nå målet: välfärd för alla? Först måste vi veta vad som är välfärd för alla. En del saker är självklara, ett vettigt boende, mat och kläder, utbildning för sig själv och sina barn, arbete. Sen kommer vi till det som inte är lika självklart: hur jag vill bo, vad jag vill arbeta med och vad jag i så fall behöver studera – det är här våra välfärdstankar och vad vi upplever som våra behov, börjar skilja sig åt. Rimligen är det också här någonstans varje människa behöver göra sina egna val och lita till sina egna drivkrafter.

Världens näst högsta skattetryck. Är det ett nödvändigt medel för att uppnå välfärd? Vi klarar av social omsorg, hela vårt utbildningsväsende, ”gratis” för alla dagligen i 18-20 år om man så vill. Stödfunktioner till de som är hårdast drabbade av livets svängningar. I princip gratis barnomsorg, världens längsta betalda ledighet. ”Gratis” sjukvård. Allt detta kostar, men det kostar inte så mycket att vi behöver ha världens näst högsta skattetryck. Det har vi för att vå har så mycket annat än det grundläggande ”gratis”.

Med ett lägre skattetryck kan du och jag få mer pengar över till att själva besluta om de saker där våra individuella preferenser skiljer sig åt. Det är också välfärd. Många av våra skattekronor går en väldigt dyr rundgång tillbaka till de som redan har. Det tycker jag är fel. Jag kan betala för det som är mina intressen, det behöver inte du göra, du som antagligen är intresserad av annat. Väljer en annan väg. Betala för mina personliga intressen ska inte den som har lägre lön behöva göra. När vi tar ut pengar i skatt som politiker sedan smetar ut på ”alla” intressanta och ointressanta val och verksamheter, så blir det just mycket som görs som inte behöver göras. Och lite som görs av det som just du kanske vill ha gjort.

En hög grad av välfärd får vi när du och jag får utlopp för vår kreativitet, när vi har många människor som driver framgångsrika företag, det ger jobb och det ger mer inkomster till det gemensamma än vad beskattning av den enskilde arbetstagaren någonsin kan göra. Det är precis därför som skattesänkningar på arbete och på företagande är ett medel som leder till målet – välfärd! Speciellt i ett land med världens, fullkomligt onödigt, näst högsta, skattetryck. När du får behålla mer av din lön kan du lägga dina medel på just det som ger just dig mer livskvalitet. När företagare själva kan göra de prioriteringar, investeringar, som ger dem bäst utveckling och när företagaren kan lägga sin verksamhet i just vårt land, så ökar lönsamheten, så ökar antalet arbetstillfällen, och då kan vi snart sänka skatten ännu mer för att vi får ändå in alla de gemensamma medel som behövs för att säkra vår grundläggande välfärd, den som både du och jag behöver.

Således vill jag påstå: ”Välfärd är viktigare än en hög skattesats!”

Avklarat provval

Tänk att så många satte dit ett kryss på mig på riksdagslistan! Tack. Och jag hoppas ju som en av de tio mest kryssade namnen få presentera mig närmare, inför det att listan ska bli verklighet. Med tanke på att jag aldrig tidigare aktivt kandiderat till något så känns detta ju särskilt roligt som resultat! Regionlistan har många bra namn, med mycket mer kompetens än jag i dessa komplexa och viktiga regionfrågor. Även där trillade det in en hel del kryss förvisso. Här ska förändras och förbättras, alldeles oavsett hur det går till slut med riksdagslistan som sådan! Tack för den extra energi-boosten som alla dessa kryss gav.

Provval till riksdagen

Lynns Profilsida Moderat.se

Nu är det provval inom Moderaterna för Riksdag och Region, glad blev jag när jag såg mitt namn överst på listan 🙂 Tycker du att jag förtjänar att ha den placeringen kvar till den publika riksdagslistan inför valet 2014 så hoppas jag du kommer ihåg att skicka in din provval-sedel. Om du inte är medlem, men tycker att det behövs en person som driver de Moderata kärnfrågorna, en person med skinn på näsan, som är effektiv i förhandlingar (vilket lär behövas med vårt politiska alliansande), så får du ju snabbt som ögat se till att bli medlem och påverka listan.
36666_401555643820_5675290_n

*Vård: Sverige har en lång tradition av att vara världsledande inom medicin. Det är dags att återta vår position. Att se till så att forskning och praktik samarbetar tätt är avgörande för att så ska ske. Region Skånes patientcentrerade modell inom cancervård ska ut i hela landet och till fler medicinska områden.

*Utbildning: återigen – forskning, forskning, forskning. I tätt samarbete med näringslivet som får ut nya tekniker på marknaden. Internationella frihandelsavtal gör att vi måste vara spets! Vi ska ha världens högst utbildade befolkning, humaniora eller teknik – spelar ingen roll. Tänkande individer skapar det goda samhället.

*Omsorg: Våra sociala insatser ska fokusera på de som har det svårast i samhället. Att lyfta de socialt utsatta grupperna är för mig mer prioriterat än låga barnomsorgsavgifter för högavlönade. Stora delar av våra skattemedel går en rundgång tillbaka till  de som redan har, resurserna bör gå till grupper där det gör skillnad istället. Det är att skapa ett ansvarstagande samhälle, där mer resurser på rätt ställe kan kombineras med ett lägre skattetryck.

*Försvar och rättsväsende: I Sverige ska vi i mycket högre grad punktmarkera både inhemska som internationella nätverk. Dygnet runt. Vi har en värld där gränserna mellan vad som är försvar och polisiärt arbete suddas ut, där brottslighet tjänar intressen högt som lågt. Det ska vara riktigt jobbigt och dyrt att ens fundera på att begå brott i Sverige och vi ska vara proaktiva i internationella samarbeten.

s(M)arta energi-, klimat- och miljölösningar

s(M)arta energi-, klimat- och miljölösningar

Discovery har förmågan att fånga upp lösningar där människor har tänkt till ett extra varv och skapat det där lilla extra smarta: http://news.discovery.com/tech/alternative-power-sources

Roligt och intressant – men går det att göra något av det? Kan dessa, ibland små och begränsade uppfinningar, verkligen lösa våra stora energi- och klimatfrågor? Är inte detta ett oöverstigligt problem av en natur som istället kräver lika oöverstigligt stora och strategiska, välplanerade, inte minst ekonomiskt effektiva, lösningar? Är små lösningar något att lägga pengar på? Krävs det inte istället stora nationella planer, där ”vi” (det offentliga) hittar – och med riktade subventioner promotar, de få statistiskt bästa lösningarna, så vi får en samordning och effektivitet?

Tyvärr. Återigen tror jag inte på planekonomi. Jag tror däremot på att de smartaste lösningarna finns framför näsan, i det alldagliga som är kanske så uppenbart att det inte är så spännande. Jag tror också på ”samhällets” förmåga att organiskt utveckla de mest fungerande lösningarna – men för att det ska fungera så krävs ett stort mått av trial and error, förmågan att låta lokala, individuella lösningar växa och trivas – eller vissna – utan varken för mycket gödning eller för mycket gallring.

Men basindustrin är ju ett nationellt intresse och vi måste säkra en stabil energiförsörjning! Ja. Kärnkraft säger jag bara. Vi vet hur mycket energi som krävs som bas och när den krävs. Det finns intressanta projekt som utvecklas med nya säkrare nedbrytbara ämnen som torium. Stabil produktion och inga klimatförstörargaser. Det är en lösning som ligger framför näsan. Det är en energiform som säkrar den del av energifrågan som är ett grundläggande gemensamt intresse, och som således är politiskt betingat att styra.

Sedan finns det nätverkstänkandet som rör alla Sveriges olika regionala och lokala behov. I Hässleholms kommun, precis som i de flesta av Sveriges kommuner, finns flera företagare och individer som utvecklar, tänker och producerar energi. Med olika lösningar, några med mer watt, andra mest för knappt för hushållsbehov. Tänk om en liten by (eller ett villakvarter), med en driftig småskalig energiproducent, kunde få reducerad fastighetsavgift om de tex nätverkade ihop hustaken med solenergi, eller minivindkraft, eller is-värmeomvandlare (…). Summan blir större än de enskilda delarna, och därmed blir drift och ekonomi stabilare.

Varför måste allt vara så konformt?