Regeringen har lagt fram en oseriös budget som lägger allt krut på de lika stora som opåverkbara ”världsfrågorna” men missar helt det Sverige måste göra i närtid: höja skolresultaten och ge barnen en framtid. Utan en trygg vardag och en sammanhållen familj där man kan äta middag och göra läxorna tillsammans, utan en förbättrad struktur i skolan, riktat stöd och högre krav tillsammans med fler möjligheter för de duktiga att ta sig fram i egna spår, kommer både barnens och landets framtid fortsätta sin färd mot världens bakgård. En bakgård dystopiskt full av vinande vindkraftverk men ingen som kan sköta dem.
Den socialdemokratiska budgetpropositionen är en märklig upplevelse att läsa. Lovorden över förmågan att styra landet tar ingen ände. Inget är fel. Förutom klimatet då. Men regeringen missar helt den mest avgörande framtidsfrågan: barnens skolresultat. Det är ovärdigt Sverige.
När ”gröna förslag” i reformtabellen får 18 rader och hisnande 11,8 miljarder samtidigt som skolan får en rad på 0,3 miljarder, kan man ana att det har gått stå i regeringens arbete. Den enda utpekade satsningen på barnen har namnet ”en jämlik kunskapsskola” och består av en förklaring av hur bra den svenska skolan är. Det är sant att gymnasiebehörigheten ökade förra året, 1 482 fler elever fick betyg. Men 16 416 ungdomar kommer inte in ändå. Drygt 112 000 elever började gymnasiet hösten 2020, men bara 71,5% av de som började 2017 kunde lämna gymnasiet med ett examensbetyg i handen inom tre år.
Säkerligen vore en reform där lärarna får mer makt i klassrummet till större nytta än de 1,3 miljarder regeringen skjuter in i satsningar med namn som ”klimatklivet” och ”kompetenslyft för klimatomställningen”. Dessa satsningar innehåller ambitioner, men väl mycket pengar till oklar destination. Vi kan vänta oss en del föreningsutbildningar som lärarna kanske ska sitta av i kommunens aula, samtalsgrupper om hur de bäst tänker till om klimatet. Elevernas arbetsklimat kunde annars vara en lämplig satsning för motsvarande miljonpåse.
För att skapa en bättre skola kunde regeringen titta på länder som år efter år har högst resultat i världen, som Schweiz och Finland – eller Singapore. Genom att nivåindela och ge varje grupp riktad pedagogisk kompetens samt hålla kvar eleven till dess den uppnått godkänt, har dessa länder både en hög grundnivå och flest elever på internationell toppnivå. De har tydliga men olika vägar beroende på elevens förutsättningar till teori och praktik, och relevanta krav efter det. Men inte en enda skrivning i budgetens utgiftsområde 3 handlar om att stärka kraven på kunskap eller tvinga kommunerna att skapa bättre resultat av sina resurser.
Vän av ordning kan mena att det finns ett helt kapitel där skolans mål beskrivs och befintliga budgetposter uppräknas. Tyvärr bekräftar avsnittet hur misshandlad skolfrågan är. Uppräkningen är 1 procent. Grundskolans kostnader har ökat med 20 procent på bara fem år samtidigt som resultaten sjunker stadigt i årskurs 6. Andelen elever som inte har svenska som modersmål är i snitt var femte, ibland en majoritet. Dessa problem finner inga lösningar hos regeringen.
Det närmaste vi kommer ett mål för skolan finns i områdets punkt 10:
”Jämställdhetspolitikens delmål om jämställd utbildning präglar regeringens utbildningspolitik och arbetet inom utgiftsområdet. Utbildningspolitiken bidrar även till genomförandet av Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen.”
Inte ens i sin enda skolsatsning har regeringen kunnat avstå de stora världsproblemen till förmån för konkreta förbättringar. Inte ens de nationella proven har man brytt sig om att samla in och redovisa på nationell nivå. Det vore ett första steg.
Regeringens prioriteringar kommer inte ge resultat – varken för klimatet eller skolan. Socialdemokraterna vill helt enkelt inte göra något konkret för barnens framtid, de nöjer sig med att stapla gröna floskler.
Lynn Thulin 